fraternite

Efter nästan två månader av mer eller mindre enbart vegetarisk kost så högg jag ikväll in i två rejäla köttbitar. David och Hanna tog in på hotell idag så jag och Emil är nu ensamma i den lilla lägenheten. Vi bestämde oss för att fira detta genom att äta hemlagade hamburgare till middag. Vi startade även dagen med bacon och ägg till frukost. Mycket gott med tanke på gårdagens fylla. Vi hade en riktigt bra youtube-förfest här och efter det hoppade alla fyra in i en taxi som tog oss till Pop in. Det var som vanligt där, alltså sjukt mycket folk och väldigt svårt att hitta sittplats. Äntligen hade jag några att dansa med så jag, Emil och Hanna stack ner till dansgolvet efter att ha delat på en bägare öl. David stannade där uppe och gjorde gud vet vad. Jag försökte önska lite New Order-hits men den dryga dj:n svarade genom att säga: Im not a jukebox. Jävla idiot. Vi fick inte höra något av det vi ville men musiken som erbjöds dög. Efter Pop in åkte Hanna och David hem medan jag och Emil tog sista metron till Truskel. Där var det ännu mer folk och dansgolvet vara mer som en moshpit än ett indie-dansgolv. Efter för stort intag av alkohol promenerade jag och Emil hem. Jag älskar verkligen hur lätt det är att gå långa sträckor när man är full och har gott sällskap. Vi gick och pratade och var hemma utan att ens reflektera över hur långt vi hade gått. Emil är nog en av de gnälligaste människorna jag har stött på vad det gäller baksmälla. Så mycket hostningar och små ynkliga ljud, haha. Efter några timmar av vila så ställde han sig upp och stekte bacon. Det blev otroligt gott och vi tog oss lite nämre att funktionera som riktiga människor. Nu sitter vi i soffan och ska snart kolla på film. Det blir antingen Hard Candy eller 3:10 to Yuma. Hamburgarna blev löjligt goda och det känns lite tomt nu när dom är uppätna. Magen är dock full och humöret är på topp. / Daniel

Ännu en dag i skolan. En av amerikanskorna i klassen gjorde ett uttalande som gjorde mig lite ledsen idag. Madame Paquelin frågade vilken bok vi läst senast och eftersom den senaste jag har läst är mitt Paris-ex av Catcher in the rye så blev det mitt svar. Antagligen rynkade amerikanskan på ansiktet för Madame Paquelin frågade vad hon tyckte om den. Hon svarade att hon avskydde den och eftersom hon förra veckan sa att Amelie Poulain var "creepy". En söt liten idiot utan dess like. Ett moln av smug bildades över mitt huvud då vi pratade om James Joyce och hon inte visste vem det var. Madame Paquelin kved typ av att veta att en av hennes elever inte visste vem han var. Man kallar inte J.D. Salinger för dålig och går ostraffad. På vägen hem från skolan sken solen men ändå duggade det. David sa att han aldrig hade upplevt duggregn. Att detta regnet verkligen gav duggande ett ansikte för honom. Haha, kanske det konstigaste han har sagt hittils. Vi unnade oss två öl till happy hour-priser efter att ha gjort dagens läxa på en rätt trevlig bar i närheten. Indierna som hade stället var jättebra och bytte ut småskålarna med oliver och nötter innan vi ens hade hunnit äta upp allt.  Paris är nog staden där jag har sett mest poliser. Vet inte ifall jag har sagt det tidigare men så är det i alla fall. När vi satt på baren så var gågatan där vi brukar gå och handla mat mer eller mindre täckt av poliser. Dom stod där och kontrollerade innehållet av väskorna på alla som passerade. Jag och David blev jättenyfikna och David frågade kvinnan som satt bredvid ifall hon visste vad det handlade om. Hon hade ingen aning och vi planerade att gå förbi bara för att få fråga polisen men när vi var klara så hade dom försvunnit. Sannerligen en stad fylld med mystik. Ikväll har jag även haft ett litet samtal med min älskade Patricia. Elin för er som inte förstår. Hon har bestämt sig för att komma hit senare i vår och det är verkligen något som värmer i magen. Inte bara för att jag saknar henne otroligt mycket utan även för att Paris är våran stad. Vi har pratat om Paris sen första gången vi pratade, vilket var nånon gång i högstadiet. We go way back. Kommer bli underbart att ha henne här och göra massa parisiska saker med henne. Ska nog spara en del grejer tills hon kommer hit. Hoppas att det blir så bara. Hon har trots allt inte ens hälsat på mig i Göteborg så Paris känns lite som en dröm. Sen är ju Paris lite mer lockande så det är ju ett plus. Ska fortsätta kolla på lite Entourage nu. Jag och David är inne på säsong 4. Det kommer blir sorgligt att se sista avsnittet och bli tvungen att vänta tills i höst innan det kommer nya avsnitt. Bonne nuit / Daniel

Ska bli oerhört skönt med helg imorgon. Har varit helt löjligt trött de senaste dagarna. Somnade på fonetiken igår och väcktes av min fonetiklärarinna som skulle rätta ett fel. Idag skulle vi som sagt lämna in en ritning av våra drömhus. Vi pratade om det redan igår på lektionen och jag skulle beskriva för den turkiske mannen i min klass hur jag helst ville bo. Jag frågade Mme Paquelin var fyr hette på franska och klassen brast ut i skratt. David satt med med sin parlör och sa snopet att han precis tänkte slå upp det. Great minds think alike. Synd att jag inte fick ha det för mig själv dock. Idag skulle vi då rita hur vårat drömhus såg ut även skriva de franska orden för alla olika rum och grejer. Min blev inte lika fin som Davids och han satt och gnällde om att jag hade snott hans idéer rätt av. Kom igen liksom, hur många olika sätt kan man måla en fyr på? Alltså den där klassiska fallosfyren. Det handlade ju bara om att han målade sin först. Sen att dom innehöll nästan samma grejer berodde ju på att vi har samma intressen och något annat än en spiraltrappa vore ju dumt. Kom att tänka på ett av mina bästa youtubefynd som jag la här ovanför. Enjoy it.

Nu ska jag och David kolla på The Orphanage och skrämma upp oss lite. Lighthouses rule!

/ Daniel 

Sen vi kom till Paris så har jag och David spenderat otroligt mycket tid framför gamla och nya serier. Vi inledde med att kolla på alla tre säsongerna av Arrested Development. Följde upp det med 30 Rock och sedan drog igenom båda säsongerna av Extras. Nu bestämde vi oss för att se om en av våra absoluta favoritserier. Nu fattar nog vilken jag pratar om. Det dröjer ganska länge innan nya avsnitt av Entourage börjar sändas och vi klarar oss inte en dag till utan Ari Gold och resten av bihanget. Vi har kollat på de två första avsnitten nu och det är faktiskt otroligt nostalgiskt. Lite sorgligt också, dessvärre, då längtan efter världens ytligast kustlinje, pengar och berömmelse finns kvar, precis som för tre år sedan( självklart, då som nu, med lite distans) men inte har vi kommit ens en gnutta närmre. Tvivlar dock inte en sekund på att någon i min närmsta manliga krets förr eller senare kommer slå stort och ta med resten uppåt. Frågan är vem? / Daniel