Nostalgi


Dog nästan av nostalgi när jag såg detta. Som ni kanske ser så är det i våran lilla parislägenhet, sent på natten och troligtvis efter en hel del alkohol. David! jag saknar dig fruktansvärt mycket. Vi ses snart och då är det kvalitetstid som gäller. Puss

En kärleksförklaring


En underbar grej med landsbygden är alla små antikbodar som finns lite här och var. Utbudet är alltid stort, priserna är alltid betydligt lägre än i större städer och personalen är oftast trevligare. Sen är det ju så fantastiskt att trender inte märks av över allt och på så sätt är det ofta man hittar något fint. I Vessigebro ligger en liten antik och kuriosa- butik som har öppet mellan 12:00 och 16:00 på lördagar. Där köpte jag tre muggar och sex fat av denna underbara Rörstrandsservis. Mitt mål är nu att hitta fler muggar men dessa duger för stunden. Jag invigde dom igår då Katrinebergs kafferepssällskap hade sin första träff. Mycket trevligt.

A loving couple, spanning time.


Idag har varit varit en hektisk dag som följde en hektiskt dag. Vi håller på att göra en presentation av klassen i filmform, inte direkt den mest inspirerande uppgiften men vi har haft ganska kul under inspelningarna. Idag har jag redigerat min film som nästan är klar. Det är otroligt skönt att få vara ensam om att bestämma hur det ska se ut för en gång skull. Vi kollade på Buffalo 66 i våran egna lilla biograf och fan va den fortfarande är skitbra. Försöker koppla av lite med Wilco och te på mitt rum medan fest pågår där utanför. /Daniel

Djuret


Åkte hem till Göteborg förra måndagen. Träffade mina bästa vänner och fick dansa fram till småtimmarna. Fredagskvällen spenderade jag på Underjorden i Gamlestan. Ett band som har stans snyggaste bandnamn spelade där och här är en av deras låtar. Maja Gödicke, vars vackra stämma ni har hört här tidigare, spelade också och hennes spelning kommer snart att läggas upp här. Jag börjar dock med det. Kvalitén blev kass men håll till godo. /Daniel

Har jag gått under jorden?


Svar: Nej, jag jobbar bara ganska mycket med olika små produktioner på skolan just nu och har oftast inte tid att skriva här. Jag tipsar därför om ett par bloggar som tillhör två av mina käraste vänner.

Emil Sollenby har precis flyttat till Berlin för att studera tyska och dricka desperado. Vill ni få lite smak av vad fraternité en gång var så borde ni besöka hans blogg. Han skriver dessutom bättre än både jag och David gör tillsammans.

Elin Sandström är alltid en av anledningarna när jag åker till Stockholm. Hon är en av dom jag alltid känner står nära  oavsett hur lång tid som går mellan det att vi ses. I ärlighetens namn så läste jag hennes blogg för första gången idag men hon tar väldigt fina bilder och hjälpte till att påminna mig om att det inte bara är USA som har varit med om bäckmörker de elfte september.

/Daniel

Torsdag


"Vampyrer" var riktigt dålig. Trots att den bara var en dryg timme lång kändes det som en evighet, se den inte. / David

Vampyrer


Ikväll ska jag se den svenska filmen "Vampyrer". Jag har dock rätt låga förväntningar. / David

The Onion: Multiple Stab Wounds May Be Harmful To Monkeys


/ David

More cowbell!


Posers


Aldrig förr har jag sett får vara så här peppade på ett gruppfoto. / David

Johnnie walker


På Arlanda köpte jag en flaska whiskey som jag tänkte skänka till min släkt. Väl på flyget fick jag lite ångest av det beslutet. Jag frågade mig själv om jag ens är en sådan som ger bort whiskey i present? Jag dricker ju inte ens whiskey själv. Och dricker dom whiskey? Det visste jag inte heller. Så när jag var framme i Bergen och väntade på att min faster skulle sluta jobba och köra hem mig till dem fick jag gå och släpa runt på flaskan + min packning. Då slog det mig att jag skulle försöka sälja flaskan till någon random, då dök det så klart upp ännu mer frågor, är jag en sådan som går runt på stan och försöker sälja whiskey? Kom fram till att jag inte var det, i samma sekund fick jag syn på tre öldrickande herrar på en parkbänk varav två hade väldigt vackra skägg. Jag bestämde mig för att skänka flaskan till dem bara sådär. Först var de tveksamma men när jag förklarade att det inte fanns någon hake blev de väldigt glada, jag har faktiskt sällan skådat tre så glada gubbar. Sedan kan man ju förstås fråga sig om det är moraliskt riktigt att ge sprit till uppenbara alkoholister, men men, det gjorde ju deras dag i alla fall. Jag passade även på att fota dem och deras fina skägg. / David

No Legs


Adam Green var riktigt bra live. Han hade skönt dålig hållning och ett kroppsspråk som påminner mycket om mitt eget (titta på hans hand). Han hade även riktigt roliga mellansnack, jag tror det var efter första låten han sa "I think i smell something. It smells like pussy in here".

På den översta bilden ser vi en liten orkester som repar på nedervåningen i Daniels byggnad. / David

You can call me Al


Laddar upp en gammal bild från spelningen i Paris med anledningen av att jag vill bjuda på en liten låt.
Det är Jens Lekman som har gjort en Cover av Paul Simons låt "You can call me Al"(Spara länk som). /David

Breaking Bad


Har just kollat klart på första säsongen av en riktigt bra dramaserie vi namn "Breaking Bad" (som bilden förtäljer). I stora drag handlar den om en deprimerad cancersjuk kemilärare som börjar tillverka crystal meth. Lysande skådespeleri från Bryan Cranston (som även spelar pappan i "Malcolm in the middle"). Det verkar även som att det är en till säsong på g. Så om man gillar serier om tunga droger och dubbelliv ska man inte tveka på att ladda ner s01!

Ikväll ska jag se Adam Green på debaser medis och imorgon ska jag gå upp klockan 04:30 för att åka till Bergen. / David

1200


Den här bilden är tagen i lördags hemma hos Sedir. Efter lite förfestande där gick vi vidare till trädgården, där ifrån är mitt minne dock lite suddigt.

Igår var jag och Hanna och åt middag hos Hannas mamma. Efter det skulle vi åka in till söder för att se på "Get smart" på vägen dit blev jag dock omringad av tunnelbanekontrollanter. Jag köper nämligen alltid reducerat månadskort. De bad om leg och jag sa att jag inte hade något, då bad de om personnr. Jag försökte i en sista desperat handling hitta på ett eget personnr. Konstigt nog lyckades jag få fram ett giltligt nummer. Det var ju dock kört när de frågade vad jag hette, de skrattade rått och sa att det var någon finne som hade det numret och skrev sedan en böter på1200 jävla kronor.

Get smart var för övrigt helt okej men inte mer. Och jag vill aldrig mer se en komedi på bio, jag hatar när folk skrattar. / David

RSS 2.0