fraternite

Idag återgick Parislivet till det vanliga. Jag gick upp klockan sex för att äta frukost och säga hej då till Emil. Solen sken men kylan var bitande när jag och David gick till skolan. Madame Paquelin raddade upp veckans läxor idag och vi har två prov framför oss. Det känns sådär. Förra veckan berättade min glamourösa fonetiklärare att vi skulle ha en vikarie i några dagar och idag fick vi träffa henne. Kontrasten kunde inte vara större. Denna kanske femton år yngre lärare påminner starkt om en bildlärare jag hade i gymnasiet. Klädd som en jävla palett full av skrikiga färger och pratade snabbt som upprörd autistisk yngling. Jag saknar redan min vanliga lärare. Hon må vara på ålderns höst men det är en vacker och solig höstdag och inte som höstarna i Göteborg. Jag hade planerat att gå till en tvättomat idag för att imorgon kunna bära rena kläder men jag kom inte längre än att sortera tvätten. Det får vänta tills imorgon. I detta nu sitter jag och pratar med Elin Sandström på msn. Jag försöker övertyga henne att komma hit med alla fula knep som finns då det gäller en ung kvinna med en romantisk bild av Paris. Igår fick jag nyheten att hon har gått och förlovat sig med sin käre Simon. Självklart är det blandade känslor men dom har all min välsingelse i sin strävan mot äktenskap. Jag har dock inte haft äran att träffa Simon så mycket än men hittills har det inte varit annat är bra sidor jag har sett. Sen är Elin också en klok människa så jag litar på hennes beslut fullt ut. Nu ska jag hårdplugga några timmar och sedan sova tungt i några timmar. / Daniel